Personporträtt

Ignatius Mouradgea d’Ohsson f 1740

FOTO: https://www.clayton-payne.com/m/artworks/9402/

Engraved: Final Plate (233) in volume three of Mouradgea d’Ohsson’s ”Tableau general de l’Empire Othoman” (1820) with the title ”Audience d’un ministre europeen”.

1 Mouradgea d’Ohsson, Ignatius, f 31 juli 1740 i Konstantinopel, d 27 aug 1807 i Bièvre, Frankrike. Föräldrar: dragomanen vid sv konsulatet i Smyrna Johannes (Jean) Mouradgea o Claire Pagy. Anställn vid sv beskickn i Konstantinopel 63, andre dragoman 63, förste dragoman där 68, sekr i k kansliet 28 aug 75, adl 11 april 80 (introd 01), tf chargé d’affaires i Konstantinopel dec 82–maj 83, bosatt i Paris 84–91, i Wien 91–92, legationsråd i Konstantinopel 92, chargé d’affaires 95, ministre plénipotentiaire o beskickn: chef där 8 juli 95, tjänstl 26 febr 99, rappellerad 1 maj 05.

G 1) mars 1774 i Konstantinopel m Eva Coulely, f febr 1754, d 13 nov 1782, dtr till turkiske sultanens bankir Abraham C o Rose Murat; 2) 19 aug 1789 i Paris m Amelie Baillard de Vaubicourt, f 10 jan 1770 i Frankrike, dtr till överstelöjtn Louis Philippe B o Marie Royer.

M som var av armeniskt ursprung och till religionen armenisk katolik trädde vid unga år i tjänst som tolk hos sv beskickningen i Konstantinopel och fick omgående anställning som dragoman där. Genom fadern var han säkerligen väl instruerad i dragomanyrket och genom omfattande språkkunskaper hade han alla förutsättningar för att framgångsrikt kunna bedriva det. Till en dragomans viktigaste uppgifter hörde att genom goda förbindelser med de förnämsta beslutsfattarna i Höga Porten förbereda och underlätta beskickningschefens arbete. Även i detta avseende var M väl kvalificerad och fick efter hand stort inflytande i beskickningsarbetet.

M hade även uppdrag utanför sv beskickningen. Bl a deltog han i början av 1780-talet aktivt i förhandlingarna om ett freds- och handelsavtal mellan Porten och Spanien. Hans viktiga roll i dessa framhölls i ett brev från storvesiren Halil Hamid till kanslipresidenten Creutz. 1784 lämnade M Konstantinopel för att bosätta sig i Paris, där han vistades till 1791 för att slutföra det stora vetenskapliga arbete som kom att bli hans livsverk.

Redan vid unga år hade M börjat intressera sig för Turkiets historia. Han avsåg närmast att publicera ett arbete om sultanen Selim II. M uppmuntrades i sina forskningar av bla sv ministern G Celsing (bd 8). Efter hand utvidgade M sitt forskningsområde till att omfatta hela det osmanska rikets statsförvaltning samt religion, seder och bruk i Turkiet. Resultatet blev efter ett 20-årigt materialsamlande det monumentala, rikt illustrerade arbetet Tableau general de l’Empire othoman, ett praktverk i storfoliant i två volymer, som utkom i Paris 1787–90. Arbetet genomfördes under medverkan av Jacques Mallet Du Pan. En tredje del utgavs 1821 efter M:s död av sonen Abraham Constantin d’Ohsson. Verket översattes till tyska, engelska och ryska och utgör ännu i dag en av de viktigaste källorna till det osmanska rikets historia.

Efter en sejour i Wien återvände M till sin tjänst vid sv beskickningen och blev där legationsråd 1792. Efter att en kort tid ha varit chargé d’affaires utnämndes han tre år senare till ministre plénipotentiaire och beskickningschef. Under dessa år fortsatte han sina studier i de turkiska arkiven för en särskild Histoire de l’Empire othoman, avsedd att ingå i tredje delen av hans stora verk. Avsikten blev aldrig fullföljd.

Som beskickningschef var M en omstridd person. L v Engeström som visserligen erkände hans stora kunskaper och skarpsinnighet sade att genom utnämningen av M till beskickningschef ”gjordes den skickligaste drogman till den sämste minister”. Han kunde spm minister ej längre umgås med turkarna på samma fortroliga sätt som tillförne. Dessutom upphörde aldrig turkarna att betrakta honom som turkisk undersåte, vilket medförde prestigeförlust. Till den kritiska inställningen hos Engeström, som även delas av Hochschild, kom att M under sina år före utnämningen till minister var invecklad i en rättstvist med minister G J B v Heidenstam (bd 18, s 522). Även dennes efterträdare P O v Asp (bd 2) klagar över att M var ”besvärlig”, vilket ledde till personliga slitningar. Senare beskylldes M från ryskt håll för att genom sina goda förbindelser hos Porten verka till Frankrikes förmån och då det till slut kom framställningar även från turkisk sida beviljades M tjänstledighet från sin post. I aug 1799 lämnade han Konstantinopel och bosatte sig i Frankrike där han förblev till sin död. M, som 1790 hade besökt Sthlm, avlade ett nytt besök där 1801, denna gång tillsammans med sonen Abraham Constantin.

M utgav 1804 ett arbete om Orientens historia med titeln Tableau historique de l’Orient i två volymer. Detta arbete har mera kompilatorisk karaktär. Enligt Rothlieb skulle M i Paris även ha utgett ett arbete med titel Histoire des armeniens perses i två volymer, men detta kan inte ens bibliografiskt beläggas. Möjligen har en förväxling skett med förstnämnda titel.

M adlades 1780 men introducerades först tjugoett år senare. Han fick 1787 tillstånd att bära namnet d’Ohsson, som uppgavs vara en ”onkels” namn, ursprungligen Tosun vilket förmodligen av M själv förfranskats till d’Ohsson.

https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/9527

Bloggen har skapats upp med ändamålet att agera central punkt i vår gemensamma släktforskning och dessutom fungera som en naturlig portal för fakta och information om genealogi i stort.

Copyright © 2019 Skogmanska.

To Top