Detta är ett gästinlägg av Jennifer Mendelsohn, frilansjournalist i mer än 20 år. Hennes arbete går att finna i New York Times, Washington Post, Slate, USA Today, People, Tablet och många andra. Hon är en ivrig släktforskare och medlem av styrelsen för Jewish Genealogy Society of Maryland.
Att säga att tillgängligheten till online-register har revolutionerat släktforskningen skulle vara en underdrift. Det var inte så länge sedan, som det kunde ta flera månader eller till och med år att sammanfoga den information som du nu kan hitta under en slö eftermiddag då du surfar på nätet och dricker kaffet på ditt skrivbord. Folkräkningskort, födelsecertifikat, fotografier – så mycket finns tillgängligt, ibland bokstavligen med ett klick på en tangent.
Men denna enkla åtkomst är inte utan nackdelar. För nya släktforskare kan första gången på nätet vara som att besöka ett överdådigt buffébord, fyllt av superba delikatesser. Den goda nyheten är att det finns otroligt mycket bra information. Den dåliga nyheten är att det är lätt att överfylla din tallrik och sen känna sig sjuk. Det är nästan – vågar jag säga det? – som om online-tillgängligheten har gjort det för lätt. När det inte fanns så mycket information tillgänglig – när du verkligen skulle gå till ett arkiv eller bibliotek för att hitta saker – fanns det mindre chans att fylla ditt träd med dålig information. I våra dagar finns det så mycket, att det är utomordentligt frestande att suga upp varje register och Smart Match som erbjuds online och fästa den på ditt träd. Poof! Du har tagit ditt träd hela vägen tillbaka till Adam och Eva!
Om det ändå vore så enkelt.
Ett stort träd med tusentals människor kan verka imponerande på ytan, men när trädet fylls med opålitlig information och med människor som inte egentligen är relaterade till dig, så spelar det ingen roll hur stort trädet är.
Så hur kan du fylla ditt träd med gynnsam information?
Professionella genealoger har tydliga normer för hur de bedriver forskning. Den professionella bibel som kallas Genealogy Standards, publicerad av Board for Certification of Genealogists – styrelsen för certifiering av genealoger – innehåller ett fempunkts- protokoll som kallas Genealogical Proof Standard. Då det kan vara orealistiskt att förvänta sig att varje användare som arbetar på ett släktträd på nätet ska hålla sig till den yrkesmässiga standarden, särskilt när de just har börjat, är det värt att titta på vad Genealogical Proof Standard innebär och hur nybörjare kan lära sig av det.
1. Gör en rimligt uttömmande sökning:
Det innebär att du måste förbruka – inom rimlighetens gränser – alla möjligheter att hitta den information du söker, vilket också innebär att du känner till vilka uppgifter som finns tillgängliga och var du kan hitta dem. För MyHeritage-nybörjaren är det viktigt att förstå att då MyHeritage bokstavligen har miljarder dokument, och du kan vara säker på att hitta en del av det du söker, så kommer inte alla dokument du behöver att finnas på nätet.
Folk antar ofta felaktigt, att allt de behöver kommer att dyka upp när de klickar ”sök alla dokument”, vilket leder dem till att göra misstag: Om en sökning finner ett dokument som verkar vara det de söker, antar de att det måste vara rätt, för att de inte är medvetna om att det rätta dokumnetet helt enkelt inte är indexerad eller tillgängligt online.
Om du söker efter ett födelsebevis för din farfar John Williams, som du tror kan ha varit född i New York City 1907, kan du inte bara acceptera att det första födelsebeviset du ser med det namnet och året är det rätta. Eftersom det kanske har varit tre – eller 13! eller 30! – John Williams födda i New York City det året. Vilken specifik information – Föräldrarnas namn? Föräldrars födelseort? Adress? Födelsedatum? – matchar tidigare bekräftad information om din John Williams och föreslår att ett specifikt dokument ska läggas till ditt träd?
2. Använd fullständiga och exakta källcitat:
Ellis Island och andra Passagerarlistor från New York, 1820-1957 – Albert Einstein, MyHeritage SuperSearch ™.
Du bör helt enkelt ange var din information kommer ifrån och använda trovärdiga källor. Den som tittar på ditt träd borde kunna replikera din sökning och hitta samma information från samma källa som du gjorde.
För nybörjare är det viktigt att komma ihåg att andra användares träd inte nödvändigtvis räknas som trovärdiga källor. Nybörjare tenderar att vara lite för ivriga att bekräfta Smart Matches från andras träd. Kanske har den personen tagit in väldigt avlägsna grenar av din familj. Genom att bekräfta, kommer alla nya människor automatiskt att läggas in i ditt träd, vilket kan vara glädjande. Men det leder ibland till att du oavsiktligt importerar en hel del felaktig information i processen.
Kom ihåg att träd bara är en produkt av sina skapare. Vissa är värda att kopiera och vissa är definitivt inte värda att kopiera. Utvärdera hur bra informationen i den andra användarens träd är – Är det välskött? Är det logiskt? Har skaparen en legitim anslutning till familjen i fråga? – innan du tar in den på egen hand.
3. Utför en grundlig analys och bevisa korrelation:
Nu undersöker du informationen som du hittat och tolkar den. Hur bra är källorna? Hur pålitlig är den information de innehåller? Hur blev informationen erhållen och av vem? Vilka steg för forskning eller slutsatser har det lett till?
Om du använder information från ett dödsintyg, tänk exempelvis på vem som fyllde i det. En make eller maka kan vara en mer tillförlitlig källa för namnet på sina avlidna partners föräldrar – som hen kanske har känt – än ett barn som föddes efter att de dog. Ett dödsintyg som utfärdats av någon utanför familjen är mindre tillförlitligt än ett fyllt av en familjemedlem. Och informationen om ett dödsintyg, som ofta fylls ut i tvång av sörjande familjemedlemmar, är generellt mindre troligt att de är tillförlitliga, än informationen på ett födelsecertifikat.
4. Att lösa konfliktinformation:
Detta kan vara svårt, men någon gång stöter vi alla på information som inte stämmer: I en folkräkning sägs din farfarfar ha varit född i Schweiz 1835; i nästa står det att han föddes i New York City 1838. Du måste tänka igenom vilka steg du har tagit, för att bestämma vilken information som är mer korrekt – kanske finns det ett övervägande bevis som tyder på att han var schweizisk, inklusive , till exempel, ett naturaliseringsdokument som visar en adress du har bekräftat som hans. Du kan inte göra en trovärdig slutsats om du inte har löst dessa konflikter.
5. Inkludera en välbegränsad och sammanhängande skriftlig slutsats:
Vad är uppkomsten av allt du hittat? Hur ser vägen ut från alla bevismaterial du har hittat, till de slutsatser du har gjort? Professionella släktforskare slår samman allt. Att ta steget ut och att dokumentera ditt resonemang, eliminerar chansen att du bara tar för givet ett förutbestämt begrepp eller att du inte fullt ut har beaktat alla bevis.
Verkar GPS skrämmande? Är dina ögon översvämmade? Det är lugnt.
Även om du inte är en professionell släktforskare och inte har några planer på att bli en, finns det en enkel sak du kan göra när du arbetar på ditt träd – att använda det som kallas Common Sense Standard: När du analyserar dokument, var särskilt skeptisk till att tilllägga till synes oförklarlig information till ditt träd. Familjer följer för det mesta normalt sunt förnuft. Det ska ditt träd också göra. Visst, ibland har familjer extraordinära omständigheter, men det är undantaget, inte regeln.
Det finns en princip som används i vetenskapen som heter Occams Razor som säger att den mest troliga förklaringen till någonting är den enklaste och minst komplicerade. Jag tycker om att utöva något som jag kallar ”Occams Razor-släktforskning:” När du utvärderar genealogiska alternativ, måste du komma ihåg att det minst vacklande svaret ofta är det rätta. Det betyder att du bör vara uppmärksam på grundläggande kronologi och geografi, vilket egentligen inte borde vara svårt.
Det kan verka helt tolkigt att jag behöver säga det här, men efter att ha tittat på många, många träd genom åren – här kommer det: Barn kan inte födas före sina föräldrar. Och du kan inte emigrera till ett nytt land innan du är född, eller tjänstgöra i militären efter att du dör. Jag vet, det är galet, eller hur? Men innan du lägger till Mary Farnsworth (född 1788) och Josiah William Elliott (född 1785) som föräldrar till Josiah William Elliott Jr. (född 1777), stanna upp och tänk efter en stund. Det är bara inte möjligt.
På samma sätt, måste man komma ihåg gränsen för mänsklig biologi. En man kan inte fostra ett barn när han är 10 år gammal. En mamma kan inte vara 90 när hon föder, bibeln till trots. Helsyskon kan inte vara födda fyra månader från varandra. Visst flyttar människor, men de har vanligtvis inte barn födda på tre olika kontinenter under tre år. Om Jacob och Ida Rosenstein föddes i Zhitomir, Ukraina 1891, 1893 och 1897 och 1899, borde du vara skeptisk till tanken att deras son Hyman föddes 1896 i Argentina, och du borde definitivt inte inkludera detta faktum i ditt träd, om du inte har starka bevis. Och om ett överväldigande bevis tyder på att någons födelseår är 1910 eller 1911 är det mycket osannolikt att ett dödsintyg för någon född 1927 är samma person, så tänk länge och ordentligt innan du lägger det på ditt träd. Låter dumt, eller hur? Men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag har sett träd med exakt denna typ av skarpa fel.
Den stora nyheten för nybörjare, är att MyHeritage har en inbyggd funktion som heter Consistency Checker som kan eliminera många vanliga fel, nästan utan problem. Öppna Consistency Checker från menyn under ”Family Tree” på MyHeritage hemsida. Det kommer automatiskt att visa exakt sådana typer av fel – kvinnor som är 70 år yngre än deras män, personer som lever till 130 eller föräldrar som är födda efter barnen – och funktionen kan ibland fixa dessa fel bara genom ett klick.
Så nästa gång du sätter dig ner för att jobba på ditt träd, försök att ändra din tankegång. Istället för att suga upp all information, och ta till dig alla dokument som kommer i din väg, se dig själv som en informationsvaktare: Var skeptisk och låt inte någon information gå igenom porten och in i ditt träd, tills att du har gjort ditt bästa för att bekräfta att det förtjänar att släppas in.
Orginalartikeln hittar du här >> https://blog.myheritage.se/2017/12/barn-kan-inte-fodas-fore-sina-foraldrar-en-guide-i-sunt-fornuft-for-nyborjare-i-slaktforskning/
